Djurfamiljen

Oseriösa blandrasuppfödare

Diskussionen om avel är nog en evighets diskussion. En del tycker man skall sluta avla helt för det finns så mycket hemlösa katter, andra tycker man kan avla på hur som haver med vilken katt som helst, sen kan man vara som jag lite mitt i mellan. Jag tycker inte man skall avla på huskatter/blandraser då det finns ett överflöd av dom. Sen brukar huskatt/blandrasavlare sällan kolla sjukdomar på kattföräldrarna. Många av ungarna blir varken vaccinerade, ID-märkta eller veterinärbesiktigade. Däremot tycker jag seriös avel med registrerade raskatter är okej så länge det finns en efterfrågan på rasen. En del raser kunde nog behöva en avelspause på något år. Men jag tycker absolut inte man skall sluta avla för det vore ju väldigt tråkigt att förlora alla olika raser som finns. Dock finns det raser som man borde ha bättre hälsotänk på som tex perser och scottish fold. Om den dagen kommer att man fått bukt med hemlösa katter så kan man väl börja avla seriöst på huskatter. Kolla sjukdomar och börja regga dom osv. Sen för att behålla huskattens otroligt många olika utseenden så skall man så klart tillåta avel på alla färger och pälslängder.
Luna ryter i från om oseriös avel!Luna ryter i från om oseriös avel!
Hittade en sida för ett tag sen med en person som avlade på blandraser. En av avelskatterna var tydligen korsning med skeppskatt. Personen verkar alltså tro att skeppskatt är en ras. Skeppskatt är en katt med fler tår än normalt och det är alltså en missbildning orsakad av genetiskt fel eller tex inavel. Personen hade också mage och påstå att det avlades med sunda och friska katter. Tycker inte det är så sunt att avla på skeppskatter… Att katten har fler tår än normalt heter polydaktyli om man skall använda den korrekta termen.
En annan osköning jag såg på blocket var en person som hade en vanlig bondkatt som personen uttryckte det men att hennes hona fick långhåriga fina ungar ändå. Alltså i så fall måste ju pappan varit långhårig för att ungarna skall ha någon möjlighet att bli det. Det verkade i annonsen som pappan var en okänd friare. Honan hade fått flera kullar och jag tvivlar att det varit samma hane varje gång. Alltså att ungarna skulle bli långhåriga som vuxna var nog bara ljug för att få dom sålda snabbare. På bilden personen lagt upp tyckte jag verkligen inte kattungarna såg ett dugg långhåriga ut.

Kattmördaren i Högsbo ville även skada människor

Jag har stört mig otroligt mycket på en sak. Innan dom fångade kattmördaren i Högsbo så har diverse poliser och andra ”experter” sagt att det är ingen fara kattmördaren ger sig inte på människor och därav har de heller inte i början direkt lagt manken till att fånga honom heller. Nu i efterhand när de fångat honom så har det ju VISST framkommit att han fantiserade om att börja skada kvinnor och med tanke på hur sjuk denna personen är så skulle det nog inte dröjt så länge innan han hade gjort verklighet av fantasierna. Jag som inte är ett dugg expert på vare sig kriminalitet eller sånna psykiska störningar men kunde räkna ut väldigt fort att en sådan person antagligen förr eller senare ger sig på även människor. Det finns även undersökningar om det och ger man sig på djur brukar inte steget vara så långt till att man kan skada människor också. Undrar verkligen varför poliser och andra så kallade kunniga inom detta sa att det var såååå lugnt och man behöver inte vara rädd. Hade jag bott i Högsby hade jag varit livrädd kan jag säga.
Tur är i alla fall att personen är inlåst! 
 

Nikki på landet

Nikki Sixx är ju en av dom lyckliga katterna från Södertälje Katthem som fått ett hem där han är älskad. Syrran som är hans matte skulle åka ner till mammas hus på landet i Småland och Nikki fick så klart följa med 🙂
Idag har han för första gången varit ute i sele tillsammans med syrran och det gick jättebra 🙂
Nikki Sixx på landet
nikki på landet
nikki sixx på landet
nikki sixx på landet
nikki sixx på landet
Han verkar tycka det är mysigt med landetsemester 🙂

Kattungarna har öppnat ögonen och besök hos Memphis

Nu har kattungarna börjat öppna ögonen och då blir dom så klart ännu sötare. Här är lille S*Hallongläntans Piedra med min snygga man aka kattmorfar Christian ♥
chris med kattunge
S*Hallongläntans Rocas var allra först med att slå upp sina blå 🙂
ragdoll bebisVar hemma hos Angelika idag, Memphis matte ni vet. Förutom igelkotten Memphis bor det både katter och reptiler hemma hos henne. Den här söta katten som heter Combo tyckte lite för mycket om mig. Trots att han är kastrerad så drog han fram snoppen när jag kliade honom på magen. Snuskig men väldigt söt och go 😉
Katten Combo
Här är syrran Smila, en mycket bestämd fröken som vill att man skall se henne heeela tiden. En riktig gosfröken 🙂
Katten Smila
Här har vi Elva. Hon är lite blygare då hennes bakgrund är väldigt tuff. Någon idiot har misshandlat henne. Som tur var tog ett katthem hand om henne och sen några år tillbaka bor hon hos Angelika.
Katten ElvaHär har vi goa Memphis som är son till min kära Amy 🙂 dock ville han inte sitta stilla så det blev ingen bra bild tyvärr. Spana in Angelikas instagram så får ni se mer bilder på hennes katter, reptiler och Memphis så klart 🙂
afrikansk pygmeigelkott

Legat på sjukhus

Hej på er! Ni kanske undrar vart jag tagit vägen. Jag har inte försvunnit eller slutat blogga men har varit inlagd på sjukhus ett par dagar. Började känna mig konstig förra veckan på fredagen, först trodde jag det bara var vanlig magsjuka men på söndagen kunde jag fortfarande inte få i mig något, inte ens vatten och jag hade, feber och smärtsamma kramper så tillslut var jag så dålig så vi fick ringa ambulansen som hämtade mig. Blev inlagd med dropp och smärtlindring. Inte förens på onsdagen lyckades jag faktiskt äta lite. Har aldrig varit så här sjuk eller åkt ambulans för den delen. Något jag är väldigt tacksam över är att när jag ringde ambulansen så var det aldrig någon tvekan om att jag skulle få hjälp. Man har ju läst skräckexempel i tidningarna om folk som varit jättesjuka men blivit nekade ambulans. Eftersom jag inte kunde få i mig vatten och hade så fruktansvärt ont så var jag så klart väldigt rädd innan jag visste att jag skulle få hjälp. Man undrar ju hela tiden vad är det som händer, vad är det för fel på mig. Blev lite lugnare när ambulansen kom och jag fick åka till St Görans sjukhus.
På akuten fick jag dropp nästan direkt och en läkare undersökte mig och vi kunde ju konstatera att jag hade väldigt ont i magen. Eftersom jag var rädd och undrade vad det var för fel på mig så frågade ju nog alla som jobbade där och så här i efterhand är jag något sur på en av sköterskorna på akuten. Hon sa nämligen att hon trodde jag hade ulcerös kolit eftersom de brukade debutera i min ålder och ha samma symptom enligt henne. För er som inte vet är ulcerös kolit en kronisk tarmsjukdom som är mindre trevlig att ha. Klart som tusan jag googlade det på mobilen och hade en jävla panik tills det kom in en ny läkare som helt klart trodde på en infektion av något slag som salmonella. Han tyckte också det var underligt att sköterskan sagt att hon trodde jag hade ulcerös kolit eftersom allt tydde på en infektion. Inte för salmonella är trevligt men det är i alla fall ingen kronisk sjukdom. Läkaren sa att han ville lägga in mig så jag kunde fortsätta få dropp och dom kunde ta prover för att hitta felet.
Lades in på medicin avdelningen där jag blev liggande till onsdag. Sköterskorna på medicin avledningen var verkligen helt underbara och tog hand om mig på allra bästa sätt. Alla hade hjärtat på rätta stället och passade verkligen för sitt jobb. När man är sjuk och har fruktansvärt ont så känner man sig så liten och utsatt. Då är det så viktigt att bemötandet från personalen är bra. Dom jag kommer ihåg mest är en nattsköterska som hette Caroline tror jag. Hon tog hand om mig på bästa sätt när jag vaknade mitt i natten med ordentliga kramper och samtidigt så saknade jag Christian något fruktansvärt så jag bara låg och bölade. Var ledsen för jag hade så jävla ont och för jag kände mig så liten och ensam. Av dagsköterskorna är det en blond tjej jag kommer i håg mest, hon älskade också djur så vi pratade djur när hon kom in och tog hand om mig. Hon hade en tibetansk spaniel berättade hon. Det var trevligt att få prata om något man tycker om så man inte tänkte på allt det jobbiga hela tiden. På onsdagen kom provsvaren där vi fick det bekräftat att det var salmonella jag fått. Då fick jag byta avdelning till infektions avdelningen. Eftersom jag fick i mig lite macka på onsdagen och fick behålla det så fick jag åka hem i torsdags.
Åh ni anar inte så skönt det var att komma hem och få sova i min egna säng med Christian och gosa med alla djuren. Jag är fortfarande väldigt trött och försöker att bara ta det lugnt och inte stressa. Så ni får ha förståelse för att det tar längre tid att svara på mail och mail med kattbeteendefrågor har jag knappt tid med i vanliga fall och nu har jag helt enkelt ingen ork så jag hänvisar er därför att i stället kontakta någon duktig kattbeteenderådgivare i stället. Beteendefrågor är inte så lätt att besvara. Man måste verkligen klura och sätta sig in i kattens situation och det tar tid och ork. 
Sen vill jag bara säga att ♥Christian♥ har varit fantastisk som tagit hand om allt här hemma. Natten som jag åkte in så var han på sjukhuset med mig till dagen efter då han var tvungen att åka hem och ta hand om alla djuren. Han har självklart besökt mig varje dag samt att han själv fått ta hand om kattungarna, dom vuxna katterna, ödlan och tre igelkottar eftersom Jesse kom till oss på söndagen innan jag blev så dålig att jag fick åka in. Meningen var att Jesse och Amy skulle sättas ihop redan i söndags så de kunde dejta lite men eftersom jag ville vara med och övervaka när dom sattes ihop så fick det vänta tills jag kom hem. Satte ihop Jesse och Amy i fredags så nu hoppas vi på kottebebisar om ca 35 dagar 🙂
Jesse ♥ Amy
jesse och amy